Fysisk hälsa och kroppens funktion
Dans inkluderar rörelse som ofta är aerob och muskelstimulerande, vilket innebär att det liknar traditionell fysisk träning och kan bidra till förbättringar i kondition, muskelstyrka och balans. Regelbunden dans kan förbättra kardiovaskulär funktion, sänka blodtryck och bidra till kontroll av kroppsvikt på ett sätt som liknar andra rörelseformer, men med högre njutningsvärde och upplevd motivation för deltagarna. Studier har visat att dansprogram för personer med neurologiska tillstånd, såsom Parkinsons sjukdom, leder till förbättrad rörelseförmåga, balans och ökad känsla av trygghet i gait (gång) och vardagsrörelser. Deltagarna rapporterade förbättrat välbefinnande som varade flera dagar efter dansaktiviteten – ett resultat som också relaterar till fysisk aktivering och motorisk träning jämfört med kontrollvillkor.
Psykologisk och emotionell hälsa
På det psykologiska planet fungerar dans som en emotionell regleringsstrategi.Den aktiverar flera hjärnregioner och det limbiska systemet, vilket ger djupare och snabbare känslomässig bearbetning än vad verbala terapiformer ensamma kan uppnå. Detta har lyfts fram i Eva Bojner Horwitz forskning, där dansens påverkan på affekt och livskvalitet diskuteras som en integrerad del av människans emotionella och psykosociala funktioner.
Specifikt visar Horwitz et al. (2015)i en studie med 5431 deltagare från Swedish Twin Registry att engagemang i dans var associerat med bättre förmåga att interagera emotionellt med andra människor, vilket indikerar minskade svårigheter att identifiera och uttrycka känslor (alexithymi) hos dem med högre dansprestationer.
Dans har också kopplats till förbättrad självkänsla, minskad stress och ökad upplevelse av flow (ett tillstånd av absorberad koncentration och positiv affekt), vilket är centrala komponenter för god psykisk hälsa. Flow-upplevelser är inte bara behagliga, de har också visats ha en återhämtande effekt på stressresponsen och kan bidra till lägre nivåer av stresshormoner över tid.
