Visuell konst

Vad sker i kropp och hjärna när vi möter visuell konst?

Kultur kan stärka empati och sociala band

Konstuttryck har funnits i varje mänsklig kultur och målningar, skulpturer och fotografi, kan framkalla många känslor som till exempel vördnad, inspiration, nostalgi eller självreflektion. Konst och psykologiskt välbefinnande hjälper hjärnan att alstra upplevelser som är avgörande för empati och stärkta sociala band. Det här sker bland annat då ämnen kopplade till njutning respektive social bindning, som dopamin och oxytocin frisätts.

Konstkultur utgör ett skydd

Bildkonst kan också stärka psykologisk motståndskraft och fungera som ett skydd mot stress och ångest och för den som själv utövar konst kan den också främja känslor av egen prestation och tillfredsställelse. I allmänhet är de främre delarna av hjärnan oftare aktiva vid känslomässigt välbefinnande, medan snarare äldre djupare hjärnområden (som hypothalamus och hippocampus) är inblandade vid lugnande känslor. (Richter et al. 2024,Mastandrea et al., 2019,Li et al., 2016,Kyeong et al.

Konst, minne, stress och social inkludering hos äldre

Konstmuseibesök förbättrar dessutom minnet, lindrar stress och uppmuntrar social inkludering för äldre personer med psykiska sjukdomar (Fancourt & Finn, 219). Världshälsoorganisationen, WHO, har konstaterat att konstbaserade metoder kan förbättra hälsa och välbefinnande, och har potential i förebyggande och terapi. 

Bra för självutforskning, gruppinteraktioner - och blodtryck

Besök i konstmiljöer kan minska stressnivåerna och dessutom generera positiva minnen, självutforskning och gruppinteraktioner. Särskilt exponering för figurativ konst har visat sig minska det systoliska blodtrycket (Mastandrea et al. 2019)

Visuell konst kan aktivera hjärnans belöningsvägar

Måleri, skulptur och fotografi, kan alltså spela en central roll för att framkalla positiva känslor av glädje, förundran och lugn. Studier visar att exponering för bildkonst kan aktivera hjärnans belöningsvägar associerade med upplevelsen av positiva känslor, som ventrala striatum och prefrontala cortex. (Silvia et al.,2008)

Liknar meditativa tillstånd

Att försjunka i estetiskt tilltalande konstverk visat sig kunna framkalla ett tillstånd som liknar meditativ absorption, där betraktarens uppmärksamhet fångas fullt ut, en känsla av närvaro, av förankring i ögonblicket. (Lindsey et al., 2018, Martin et al.,2018) Denna aspekt av bildkonstens engagemang har kopplats till minskningen av stress och ångest.

Bildsamtal

Hur kan vi påverkas av att prata om bilder?

Till skillnad från t ex musik – som i viss mån påverkar oss även om vi är djupt sövda – förutsätter stimulans från visuell konst oftast en medveten, kognitiv process.

En tidig och ofta citerad intervention kring bildsamtal är den kontrollerade studien av Britt-Maj Wikström och kollegor, som systematiskt undersökte hur bildbaserade samtal påverkar äldre personers välbefinnande och livssituation.

Syftet med studien var att pröva om visuell konst och samtal om konstbilder kan fungera som ett verktyg för att stimulera tanke, känsla och social interaktion bland äldre boende på ett vård- och omsorgsboende. Studien genomfördes som ett kontrollerat experiment där de boende slumpmässigt delades in i två likvärdiga grupper.

Den ena gruppen fick regelbundet bildsamtal baserade på konstbilder medan kontrollgruppen fick besök med vanliga samtal kring hobbies och intressen. Båda grupperna fick samma mängd uppmärksamhet och social kontakt med forskarna eller personalen.

I interventionsgruppen utgick samtalen från reproduktioner av konstverk med motiv inom olika kategorier – till exempel landskap, vuxna och barn, kvinnor och män, stilleben – och inom varje kategori både föreställande och mer abstrakta bilder.  Samtalen utgick från en strukturerad metod och kretsade kring betraktarens egna tolkningar, upplevelser och associationer till bilden, vilket stimulerade både minne, fantasi och emotionellt uttryck. 

Tydliga skillnader

De kvantitativa resultaten visade tydliga skillnader mellan grupperna efter interventionen. I interventionsgruppen uppmättes signifikanta förbättringar i flera dimensioner av välbefinnande jämfört med kontrollgruppen. Deltagarna rapporterade högre nivåer av positiva känslotillstånd, såsom känslor av lycka, lugn och tillfredsställelse, samtidigt som negativa känslor som nedstämdhet och olust minskade. Dessutom noterades fysiologiska förändringar kopplade till hälsa, såsom en sänkning av systoliskt blodtryck och förbättringar i självrapporterade besvär som yrsel, trötthet och smärta. Man såg en tenden till mindre behov av sämnmedel. Effekterna såg ut att kvarstå över tid och kunde mätas även fyra månader efter projektets avslutande.

I kontrollgruppen, där samtalen i stället handlade om vardagliga ämnen såg man inga förändringar alls.

Studien visar alltså att estetiska stimuli kan vara mer än en kulturell aktivitet utan också ha mätbara psykologiska och fysiologiska effekter och kan används systematiskt i en vårdsituation. Strukturerade samtal kring konstbilder kan vara ett verksamt verktyg för att främja psykiskt välbefinnande, social interaktion och upplevelse av meningsfullhet.

Länk

För den som vill fördjupa sig i studien finns den kontrollerade interventionsstudien publicerad på PubMed:

Medical health and emotional effects of art stimulation in old age. A controlled intervention study concerning the effects of visual stimulation provided in the form of pictures – PubMed 10.1159/000288693

Källor

Fancourt, D., & Finn, S. (2019). What is the evidence on the role of the arts in improving health and well-being? A scoping review. WHO Regional Office for Europe.

Kyeong, S., Kim, J., Kim, J., Kim, E. J., Kim, H. E., & Kim, J.-J. (2020). Differences in the modulation of functional connectivity by self-talk tasks between people with low and high life satisfaction. NeuroImage, 217, 116929. https://doi.org/10.1016/j.neuroimage.2020.116929

Li, Z., Tong, L., Wang, L., Li, Y., He, W., Guan, M., et al. (2016). Self-regulating positive emotion networks by feedback of multiple emotional brain states using real-time fMRI. Experimental Brain Research, 234, 3575–3586. https://doi.org/10.1007/s00221-016-4744-z

Lindsey, L., Robertson, P., & Lindsey, B. (2018). Expressive arts and mindfulness: Aiding adolescents in understanding and managing their stress. Journal of Creativity in Mental Health, 13, 288–297. https://doi.org/10.1080/15401383.2018.1427164

Martin, L., Oepen, R., Bauer, K., et al. (2018). Creative arts interventions for stress management and prevention: A systematic review. Behavioral Sciences, 8(2), 28. https://doi.org/10.3390/bs8020028

Mastandrea, S., Fagioli, S., & Biasi, V. (2019). 

Richter, C. M., Turnbull, A., Haft, S. L., Schneider, D., Luo, J., Lima, D. P., Lin, F. V., Davidson, R. J., & Hoeft, F. (2024). Brain imaging studies of emotional well-being: A scoping review. Frontiers in Psychology, 14, 1328523. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2023.1328523

Silvia, P. J. (2005). Emotional responses to art: From collation and arousal to cognition and emotion. Review of General Psychology, 9, 342–357. https://doi.org/10.1037/1089-2680.9.4.342